VARNING FÖR MYCKET STARKA BILDER

”Varje dag dyker de upp i bildflödet. Bilder på döda människor.
Varje dag väljer vi att inte visa dem.
Vi kan inte visa dem. Men idag gör vi det ändå”.

Så skrev vi för drygt ett år sedan, när Aftonbladet lanserade kampanjen #tittaintebort. Då regnade bomberna över den syriska staden Aleppo.
Vi hoppades att den publiceringen skulle vara en engångsföreteelse. Men vi hade fel.

I dag pågår en etnisk rensning i Burma. Hundratusentals människor ur minoritetsgruppen rohingya har flytt till Bangladesh, många av dem som inte hann fly har mördats, torterats och våldtagits av den burmesiska militären. Våra medarbetare Nivette Dawod och Andreas Bardell har träffat några av flyktingarna. Nedan kan du se deras historier.

Förra gången samlade Aftonbladets läsare in mer än 6 miljoner kronor till Syriens folk. Det gjorde skillnad.
Vi kan inte stoppa ett folkmord men vi kan lindra lidandet och vi kan rädda liv.
Så här ser det ut i Bangladesh i december 2017. Så här ser det ut när omvärlden sviker.

Du borde se det, världen borde se det.
Titta inte bort. Du kan hjälpa.

Dela på Facebook Dela på Twitter

Utrikesredaktör

Lilla Asuma är nio månader och väger knappt fyra kilo. Hon har lunginflammation och krampar av sin höga feber. Sjuksköterskan Maj Gottarp och hennes kollegor gör allt för att kyla ner bebisen. Några timmar efter insatsen dör Asuma.

Den bergiga skogen som en gång i tiden var elefanternas promenadstråk har nu blivit ett av världens största flyktingläger och fått namnet Kutupalong. Här bor rohingyer trångt i oländig terräng. Att bära hem mat och förnödenheter från distributionscentren kan ta timmar.

Gravplatsen för det lilla spädbarnet ligger på en kulle mitt i Kutupalonglägret. Flera barn från närmaste koranskola samlas kring det lilla rektangulära hålet för att se vad som pågår.

Världens mest förföljda folk

Rohingyer bor framför allt i Burma, Bangladesh, Pakistan och Malaysia.
De 3 miljoner människorna beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.
Tidigare erkändes rohingyafolket som en av Burmas etniska minoriteter, men statusen ändrades 1962. I dag betraktas de som en icke-inhemsk befolkning eftersom de är muslimer och inte buddhister.
År 1982 blev de officiellt statslösa. Sedan dess har de nekats grundläggande rättigheter. I dag lever majoriteten av rohingyerna i Rakhinestaten i västra Burma och över 120 000 personer har i åratal hållits instängda i läger. De får inte lämna delstaten Rakhine utan tillstånd eller ens röra sig fritt. I vissa delar av Rakhine måste rohingyer begära tillstånd för att få gifta sig och de får inte skaffa mer än två barn.
Rohingyer utnyttjas också ofta för tvångsarbete. Amnesty har nyligen slagit fast att rohingyafolket lever under apartheidliknande förhållanden i Rakhinestaten. FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan lade i augusti fram en rapport om situationen för rohingyer i Burma. I den rekommenderade han bland annat att folkgruppen får medborgarskap samt tillgång till skola och sjukvård.

Asma, 4, väger nio kilo. Hon har varit sjuk sedan flykten från Burma, när familjen vadade och flöt över Naffloden. Det var kallt, monsunregnet föll, och Asma fick hög feber. Sedan slutade hon äta. Nu har hon också tuberkulos.

Ett svältande barn får inte chockas med för mycket mat och vatten. Asma får några milliliter vatten i taget genom en spruta av sin pappa. Hon har varken ätit eller pratat på över en månad.

De våldtogs och torterades – men överlevde

Fyraåriga Asmas hår har rakats av för att sjukvårdspersonalen ska kunna vårda de sår och varbölder som ofta tillkommer när ett barn svälter. Multisjukdomar är vanliga vid undernäring.

Bambustavar, avföring och en död hund ligger i en mörk sörja intill det tältläger som flyende rohingyer har byggt upp. Misären är påtaglig i Bangladeshs överbefolkade flyktingområden.

En liten flyktingpojkes amputerade vänsterben undersöks av läkare från Kanada, Schweiz, Finland och Bangladesh på Röda korsets fältsjukhus. Såret har läkt fint och pojken kan remitteras till ett annat sjukhus för en hudtransplantation. Trafikolyckor är mycket vanligt efter att Kutupalonglägret överbefolkats.

Mamma Anwara berättar om hur lycklig hon var när femåriga Anowar föddes. Han fick en manlig version av hennes förnamn. Nu gråter hon efter pojkens amputation: ”Hans liv är över”, säger hon.

Läkare från hela världen kommer för att arbeta och utbilda lokal sjukvårdspersonal på Röda korsets fältsjukhus. Här rengör de högerbenet som Anowar Islam, 5, fått amputerat efter att ha blivit påkörd av en lastbil.

Föraren i lastbilen som körde över femårige Anowar Islams ben stannade aldrig för att se hur det gått för pojken. Anowar har fortfarande inte vant sig vid att hans högerben är amputerat. Han skriker och gråter mycket av smärtan.

7-åriga Mohammad: "Mamma, de sköt mig!"

Anowar, 5, är nersövd medan läkare undersöker hans nyamputerade ben. De tvättar såret och lägger nytt bandage. Familjen får följa läkarnas arbete för att stegvis bearbeta traumat de just gått igenom. På Röda korsets fältsjukhus finns också psykologiskt stöd för de som behöver.

Den nya våldsvågen

Den senaste våldsvågen tog fart den 25 augusti, efter att den muslimska milisgruppen ARSA attackerat burmesiska militärposteringar och 12 militärer dödats. Den burmesiska militären inledde då en ”upprensningsaktion” i Rakhine, som ledde till att omkring 6 700 människor dog på en månad, enligt Läkare utan gränser. Byar brändes ned och plundrades. Sedan dess beräknas uppemot 650 000 rohingyer ha flytt över gränsen till Bangladesh.

Två nyfödda tvillingflickor har lagts i en frigotlitlåda och får värme från en hemmasnickrad värmelampa på Röda korsets fältsjukhus utanför Kutupalonglägret.

Somaya, 10: ”De gick in i vårt hus och sköt min mamma”

Mohammad Johaid blev skjuten av den burmesiska militären den 29 augusti. Hans sjuåriga tvillingsyster Mokarama försökte trösta när han grät och blödde. Hon var rädd och trodde att hon hade förlorat sin bror.

Sjuårige Mohammad Johaid blev skjuten i ryggen av den burmesiska militären. Kulan togs ut vid bröstet och därför är ärret störst där. Mohammad har fortfarande ont i bröstet, ibland hostar han blod.

Hassa Bibi, 1,5 år, ligger livlös i sin mamma Sanjidas famn. Hon har haft feber och diarréer i två månaders tid. Nu har hon slutat äta.

Nästan allra längst söderut i Bangladesh, i området Teknaf, har Hamida, 27 och hennes fem barn just stigit i land efter att ha flytt från Burma. De flydde över floden Naf i den här lilla fiskebåten och fick hjälp av andra rohingyer som bosatt sig vid flodkanten. I bakgrunden syns Burma.

Här tar Asuma sina sista andetag

Hon sover inte längre en hel natt. Somaya Begum, 10, vaknar och gråter. Hon saknar sina föräldrar som båda dödades i slutet av augusti av burmesisk militär.

Här begravs okände pojken

Konflikten i siffror

646 000 rohingyer beräknas ha flytt Burma till Bangladesh, enligt Röda korset.
Det betyder att 10 333 har flytt per dag sedan den 25 augusti 2017.
Närmre 300 byar har bränts ned, enligt människorättsorganisationen Human rights watch.
3,7 miljarder kronor behövs för att möta flyktingvågen, enligt hjälporganisationer.
Omkring 6 700 rohingyer har dödats under en månads tid, enligt Läkare utan gränser.

Khaleda, 15 år, våldtogs av sju militärer i Burma. Hon tvingades höra hur hennes familj dödades samtidigt som hon våldtogs. ”Förut ville jag dö, men nu är jag glad att jag lever”, säger hon.

Hon var gravid i femte månaden när militärerna tände eld på familjens hem. Somada Begum, 27, kidnappades och våldtogs, ibland med kniv, i flera dagar. Hon förlorade barnet, och har fortfarande blödningar i underlivet.

”De tog med mig till en moské. De var tio eller tolv stycken som slet av mig kläderna, höll mig i armar och ben och våldtog mig, en efter en”, säger Arafa, 14 år, om de burmesiska militärerna.

Skymning över Kutupalonglägret. En gång i tiden hem för omkring 30 000 flyende rohingyer och promenadstråk för elefanter. Nu bor över en halv miljon rohingyaflyktingar från Burma här.

Reporter

FOTOGRAF

Andreas Bardell

Så kan du hjälpa

Sms:a AKUT COX till 72 900 och skänk 100 kr.
Swisha valfritt belopp till 123 440 7474.
Bankgiro: 900 -8004 och Plusgiro: 900-800-4. Märk med ”Cox”.

Din gåva gör skillnad…

… Och den kan räcka till:

Matpaket, 59 kronor
Mat för en person i en månad.
Rent vatten, 83 kronor
Räcker till rent vatten i en vecka för 100 personer.
Nödskydd för en familj, 119 kr
Innehåller presenning, rep, bambu och är det som flyktingarna i Cox’s Bazar bor i och ger skydd mot brännande sol, vind och regn.
Nöd-kit för kvinnor, 170 kronor
Varje nöd-kit innehåller en solcellsdriven ficklampa, handduk, klänning, kjol, underkläder, sarong, sandaler, tvättbara mensskydd och tvål. Grundläggande saker som är viktiga för att kunna bevara sin självständighet, ta hand om sig och röra sig ute.
Läkare, 203 kronor per dag

Om Röda Korsets arbete

Röda Korset finns på plats i Cox’s Bazar och Rakhine, där de delar ut mat och nödkit för kvinnor, renar vatten, bygger latriner och driver även ett fältsjukhus. Dessutom erbjuds barnverksamhet och hjälp med familjeåterförening för människor som har tappat bort varandra under flykten.